Drömmen om England

Drömmen om England

Drömmen ändå va. Nog för att det nu gått bra länge sen jag kom hem, men jag vill ändå göra en liten avslutning. Det har varit mycket tankar som snurrat sen jag kom hem, och framförallt precis när jag kommit hem. Jag var lite beredd på att åka hem och vända. Om de erbjudit mig ett jobb hade jag tagit det. Det var nästan så jag tänkte ett tag att jag skulle sälja lägenheten och dra oavsett. Väldigt läskigt och men också rädd för att komma hem och bli för bekväm. Komma in i rutinerna och fastna. Ni vet, man ska fortsätta medan man har ångan uppe och allt det där. 

Det var inte bara enkelt, det var i perioder pissjobbigt också. Innan jag kom in i allt, innan jag inte kände mig helt borta på motsvarande Ica, innan jag lärde mig hur gasspisen fungerade, innan jag fick några att umgås med. Bilen. Alltså bilen va. Den var bra. Nu saknar jag den! Och vet ni? Jag har en liten check jag måste gå till någon bank och lösa in för att få tillbaka på skatten från när jag sålde den, eftersom jag betalat in för hela året. Är inte det ett tecken på att man ändå bott in sig och levt här så säg? Nästan lite mallig över den, ”jo ursäkta, jag måste bara gå in på banken här och få ut kvarvarande skatt. Ja men precis, jag sålde ju en bil här i december”. 

Men jag gjorde det, jag hittade mer än väl inne på Co-op tillslut, hade min runda jag sprang, hade ett favoritkafé, skapade mig rutiner och träffade vänner. När jag åkte härifrån och kände att jag byggt en bas, kändes det ändå lite häftigt. Var rent av lite stolt över mig själv. Jag kom hit, utan att känna någon eller känna till området, och lyckades ändå börja bygga ett nätverk och ett liv, en grund att stå på. Jag har ett par vänner som vill att jag ska flytta hit, som tycker att det är lika tråkigt att jag åkte hem som jag tyckte att det var att åka. Jag var så nyfiken på att ställa mig på den där grunden och se vart den och jag skulle kunna ta mig, idén att sälja lägenheten och dra var inte tagen ur tomma intet.

Det var också himla skönt att komma hem. När jag väl lugnat ner mig lite och landat, få jobba med något jag kan och är bra på (för jag trivs ju också väldigt bra som elektriker), fått mitt examensbevis i min hand och konstaterat att det inte blev något HC. Få ett avslut på en utbildning som blivit mer än långdragen (skulle tagit examen 2020) och få njuta av känslan av att det är klart! Det projektet är avbockat, nu kan jag njuta lite av det och känna efter vad nästa ska bli. Stanna upp och känna efter. Vad vill jag nu? Vart ska de nya erfarenheterna, kontakterna och vännerna ta mig? Kanske inte kommer jobba som modedesigner, men gå den där utbildningen kan vara det roligaste jag gjort. Så mycket jag har lärt mig, växt och träffat människor jag inte vill klara mig utan. England. Och jag kan titulera mig som Modedesigner! Hur coolt är inte det? Modedesigner och elektriker, kan inte finnas för många sådana? 

Så hur drömmen om England ser ut framåt vet jag inte, jag tänker att jag inte behöver veta det. Men jag vet att vi inte är färdiga med varandra. Kan folk ha sommarhus i Spanien kan väl jag ha ett i England. För England, jag har drömt om dig, åh vad jag har drömt om dig. Känt att vi skulle vara som gjorda för varandra, och det överträffade förväntningarna. Det kanske är fånigt, men jag känner mig hemma här. Komma till ett annat land, där man inte känner någon eller något, och känna så, det måste ändå betyda något.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *